Idag har jag en riktig vilodag, order från doktorn och barnmorskan. Spenderade söndagskvällen på sjukhuset, rättare sagt förlossningen pga värsta sammandragningarna och tokvärk! Ajaj :( Fick en spruta i benet så att Bebis skulle stanna kvar i magen längre än fram tills igår, den funkade bra. Fick sladdar och dosor på magen för att kolla hur Bebis mådde och för att se kurvan för sammandragningarna. Inge vidare eftersom att jag hade tokont i ryggen och var tvungen att ligga relativt stilla.

Men så fick jag ligga en halvtimme i stöten från klockan 19 till 24.

Allt började igår på eftermiddagen.

Jag kände redan i lördagskväll att jag hade fått UVI och visste att jag var tvungen att få tabletter så fort som möjligt eftersom jag haft det två gånger tidigare under graviditeten. Dom två gångerna har det gått upp till njurarna på bara en dag. Så jag åkte till distriktarn igår och kollade upp mig, mycket riktigt så hade jag UVI. Började må sämre under tiden vi var där men inge märkvärdigt. Fick en akuttablett och ett recept som jag skulle hämta ut så fort apoteket var öppet.

När jag kom hem till mamma och pappa började det med att jag var tvungen att kräkas :/ Efter det blev det bara värre och värre, till slut kunde jag varken sitta, ligga eller stå, utan jag var tvungen att gå, röra på mig hela tiden. Sprang på toaletten och kräktes var 5e minut ungefär.

Ringde på sjukvårdsupplysningen när det inte gick att få tag i BM. Dom sa att vi skulle avvakta till 6 tiden och om det fortfarande var lika ont så skulle vi ringa ner på förlossningen och höra vad dom tyckte.

"KLOCKAN 6!!!" kändes som evigheter tills dess eftersom att klockan vid den tidpunkten bara var 3, ingen hitt!

Vid halv 5 ringde vi dit ändå, pratade med världens gulligaste BM och hon tyckte att jag skulle komma in eftersom att jag hade sammandragningar till och från.

Jahapp, det var bara till att sätta sig i bilen och fara ner, mamma körde eftersom att jag hade så ont att jag knappt kunde prata. Vi svängde in och hämtade Kicken som ville följa med, älskade söt :D Resan från Ånge till Sundsvall kändes som 70 mil och alla gupp på e14 (har aldrig lagt märke till dom förut) kändes sjuuukt mycke, jävligt jobbigt!!

Väl framme så fick vi ett rum och sen rullade allt på.

Hur som helst så mår både jag och Bebis bra nu och det är ju huvudsaken! :)

Ha en bra dag!

Hej hopp..

Under mitt hjärta nu

finns en liten du.

Liten näsa och små tår

tickande hjärta och fjunigt hår.

På UL fick vi en liten bild

fast du var ganska så vild.

Du var det vackraste vi sett

fast man bara såg ett skelett

Din pappa på min mage lägger en hand

för att med dig knyta ett band.

Tänk när du är i vår famn

och vi får ge dig ditt nya namn.

Så gränslös vår kärlek är, till dig

jag i magen bär.